min lille charlie...
Nu är det dax att sova, antar jag. Klumpen i hjärtat, jag bara orkar inte tänka just nu. Bättre att sova då, när man väl somnar så att säga.
Först lite om dagen idag. Har vart på depp-humör..
Vaknade rätt så tidigt av att mamma ringde och skrek "HAR DU INTE KOLLAT UTE, DET ÄR HELT VITT!!" som ett litet barn ;P haha. Men man blir ju alltid lika glad när snön kommer. Jag blir det iallafall. Jag gillar faktiskt vintern mer än sommaren, jag är en vinter människa. Synd bara att Sverige inte brukar få snön att hålla i sig en hel vinter. Men man får väl njuta av snön när den väl är här!
Charlie kom en liten stund efter.. efter en stund så blev han konstig, och då hände det som jag aldrig velat vilja se. Han fick epelepsi anfall. Ja, min hund har det, men han får det jätte sällan. Och det var hemskt!!!!! Riktigt hemskt!!!! Jag bara stor-grina, för att jag greps av panik och visste inte vad jag skulle göra först, och det var så himla hemskt att se min bebis bara ligga sådär hjälplös. Men insiativet tog mig samman, snappade åt mig en handuk och höll om honom, höll honom så han inte skulle göra sig illa.. och han bara grät, det bara rann.. och gud, jag får gåshud bara jag skriver om det. Som tur var så var krille hemma, och pappa kom precis.. så dom fanns till hands och hjälptes åt i all rädsla just då. Hans ögon.. det bara skrek "VAD HÄNDER? HJÄLP MIG.. HJÄLP MIG!" när han kollade på mig med sina panikslaga stora bruna ögon, samtidigt som jag klappade honom och höll om honom. Min lille plutt, min lilla älskling. Mitt hjärta klappade omöjligt många slag just då. Gud vad hemskt det var.
Ringde mamma direkt efter och fick iallfall höra "Du gjorde helt rätt.. helt rätt.. du var jätte duktig som gjorde så!" Och han bara låg i flera timmar efteråt, helt utmattad. Stackarn.. det kan man förstå, det tär ju på hans lilla kropp som fan.. människor som hund, det tar på kroppen. Han försökte resa sig någon gång, men bara ramla ihop. Satt med honom ett bra tag och han låg bara och sov i min famn. Vi ringde vetrinären och frågade om vi skulle tänka eller göra något, men det var bara att låta han vila. Så ikväll så piggnade han till, fick i sig lite mat.. vi gick ut och gick. Han är helt TOKIG i snö. Det är så jäkla kul att se, haha. Han bara skuttar, och på nosen ligger det ett berg med snö! Synd att jag inte hade kameran... den har ju marcus fortfarande.
Sen har marie vart här, vi har käkat tacos, kollat på film, nu ligger typ alla och sover. Så jag tror jag ska ta charlie och mysa i min säng med honom nu. Fast jag är ju en natt människa, så det är rätt så tidigt för mig... haha.
Hoppas alla haft en bättre lördagskväll än den här, PUSS!
Först lite om dagen idag. Har vart på depp-humör..
Vaknade rätt så tidigt av att mamma ringde och skrek "HAR DU INTE KOLLAT UTE, DET ÄR HELT VITT!!" som ett litet barn ;P haha. Men man blir ju alltid lika glad när snön kommer. Jag blir det iallafall. Jag gillar faktiskt vintern mer än sommaren, jag är en vinter människa. Synd bara att Sverige inte brukar få snön att hålla i sig en hel vinter. Men man får väl njuta av snön när den väl är här!
Charlie kom en liten stund efter.. efter en stund så blev han konstig, och då hände det som jag aldrig velat vilja se. Han fick epelepsi anfall. Ja, min hund har det, men han får det jätte sällan. Och det var hemskt!!!!! Riktigt hemskt!!!! Jag bara stor-grina, för att jag greps av panik och visste inte vad jag skulle göra först, och det var så himla hemskt att se min bebis bara ligga sådär hjälplös. Men insiativet tog mig samman, snappade åt mig en handuk och höll om honom, höll honom så han inte skulle göra sig illa.. och han bara grät, det bara rann.. och gud, jag får gåshud bara jag skriver om det. Som tur var så var krille hemma, och pappa kom precis.. så dom fanns till hands och hjälptes åt i all rädsla just då. Hans ögon.. det bara skrek "VAD HÄNDER? HJÄLP MIG.. HJÄLP MIG!" när han kollade på mig med sina panikslaga stora bruna ögon, samtidigt som jag klappade honom och höll om honom. Min lille plutt, min lilla älskling. Mitt hjärta klappade omöjligt många slag just då. Gud vad hemskt det var.
Ringde mamma direkt efter och fick iallfall höra "Du gjorde helt rätt.. helt rätt.. du var jätte duktig som gjorde så!" Och han bara låg i flera timmar efteråt, helt utmattad. Stackarn.. det kan man förstå, det tär ju på hans lilla kropp som fan.. människor som hund, det tar på kroppen. Han försökte resa sig någon gång, men bara ramla ihop. Satt med honom ett bra tag och han låg bara och sov i min famn. Vi ringde vetrinären och frågade om vi skulle tänka eller göra något, men det var bara att låta han vila. Så ikväll så piggnade han till, fick i sig lite mat.. vi gick ut och gick. Han är helt TOKIG i snö. Det är så jäkla kul att se, haha. Han bara skuttar, och på nosen ligger det ett berg med snö! Synd att jag inte hade kameran... den har ju marcus fortfarande.
Sen har marie vart här, vi har käkat tacos, kollat på film, nu ligger typ alla och sover. Så jag tror jag ska ta charlie och mysa i min säng med honom nu. Fast jag är ju en natt människa, så det är rätt så tidigt för mig... haha.
Hoppas alla haft en bättre lördagskväll än den här, PUSS!
Kommentarer
Trackback
